Railcare är sedan flera år tillbaka upphandlad entreprenör åt Trafikverket för snöröjning på järnvägen under vintersäsongen. I snöröjningsavtalet, som är aktiverat från mitten av november till mitten av mars, tillhandahåller Railcare effektiv och säker borttagning av snö på strategiskt valda platser längs järnvägsnätet.
Men vad innebär egentligen snöröjningskontraktet och hur arbetar Railcare tillsammans med Trafikverket för att försöka minimera vädrets, och framförallt extremvädrets, påverkan på tågtrafiken?
Maskinerna
Snöröjningskontraktet innebär att Railcare inför vintersäsongen har ett antal maskiner och personal strategiskt utplacerade i Sverige för att på kortast möjliga tid vara på plats där det behövs som mest.
I utgångsläget finns de två snösmältarmaskinerna SR-700 i Stockholm och Hallsberg, SR-300 i Stockholm, och de två SR-100 i Gävle och Göteborg. Snöplogarna SR-200 har sitt utgångsläge i Östersund och Långsele.
– Snösmältarmaskinernas utgångsläge är valda för att snabbt kunna komma åt bangårdar och stationer. Den här maskinen passar extra bra där, eftersom den sopar upp och smälter snön i stora tankar. Det gör att maskinen tar bort problemet istället för att flytta det åt sidan eller någon annanstans, säger Adam Sundin, verksamhetsansvarig på Railcare och fortsätter:
– Snöplogarnas utgångsläge är på platser där linjetrafiken behöver extra hjälp. Fördelen med våra flexibla snöplogar är att det är möjligt att styra själva plogbladet; om snön ska styras åt höger, vänster, både och, eller ta med snön framåt.
Till alla maskiner finns också ett 40-tal medarbetare, framför allt maskinoperatörer och lokförare, som är involverade i att genomföra arbetet.
Prognoserna
För att Trafikverket ska kunna resurssäkra med Railcares maskiner och medarbetare i rätt tid, håller de tillsammans med SMHI dagliga prognosmöten för att förutspå stora mängder snö. Prognoserna och erfarenheterna är otroligt viktiga för att hinna transportera både maskiner och personal till aktuell plats, redan innan första snön faller.
– Inför den senaste stormvarningen i Östersund så hade vi bokat upp maskiner och personal i dubbel besättning. Eftersom utfallet blev precis som prognosen förutspådde så hade vi redan goda resurser på plats för att tillsammans hantera snöröjningen väldigt bra, berättar Alexander Magnusson, biträdande projektledare underhåll Mittbanan/Ådalsbanan på Trafikverket.
Besluten
Genom åren så har Trafikverket förändrat sitt sätt att arbeta. Om de förut väntade lite för länge med att kalla in resurser, så tar man nu det säkra före det osäkra.
– Prognoser kan förändras snabbt, att ett oväder kommer snabbare eller att det inte blir lika omfattande som vi trott. Men vi chansar aldrig. Det är bättre att ta en kostnad i förebyggande syfte, än att vi får stora problem på järnvägsnätet, säger Alexander.
Även Railcare har märkt av Trafikverkets förändrade arbetssätt.
– Vi får mycket goda förutsättningar från Trafikverket. De är proaktiva i besluten, det fungerar smidigt att skicka maskiner och vi blir alltid mycket väl mottagna, avslutar Adam.
Railcare började använda sin vakuumteknik för snö- och isröjning på järnvägen redan 2004, en metod som ger minimala skador på anläggningen. Sedan dess har verksamheten vidareutvecklats med både snöslungor och plogvagnar. Bland annat snösmältarmaskinen som togs fram under 2011 tillsammans med Trafikverket.
